Sportlovstider i Sverige

Under vecka 7, 8, 9 och 10 råder sportlovstider i Sverige vilket förhoppningsvis ger landets alla skolelever en välbehövlig veckovila samt bra uppladdning inför vårens kommande utmaningar.
På Projektcompaniet har uppladdningsresorna gått till Gran Canaria, Norrtälje och Kungsberget. Bra upplevelser rapporteras från alla håll och vi är nu laddade med ny energi.

Vi vill påminna dig om att vi sedan en tid tillbaka har vår kontorsplats hos Entreprenuerial Hive på Östra Larmgatan 16, Göteborg. Här står kaffepannan alltid på och du är varmt välkommen att titta förbi när det passar.

Fortsatt trevlig vinter/vår!

Mvh
Projektcompaniet, sportlovsfirare v 7

I Huvudet på Praktikant-Kelly. Mina tankar kring att studera?

Hej igen kära läsare, då var det dags för ett nytt inlägg i bloggen ”I huvudet på Praktikant-Kelly”.

Fick en fråga om man kan följa bloggen för att få notiser när nya inlägg publiceras. Jag jobbar på en lösning där. Tillsvidare får ni maila mig på kelly@projektcompaniet.se så skickar jag länk när nytt inlägg publicerats. Skriv ”Följare” i ämnesraden.

Som jag berättade i mitt tidigare inlägg så fanns det många tankar kring att jag tog beslutet att börja studera, vad som hände i mitt huvud under den tiden kommer jag nu att berätta mer om.

Mitt tidigare jobb, eller faktiskt mitt nuvarande då jag är tjänstledig, är alltså ett hantverksyrke där arbetet i huvudsak består av specialbyggnationer på olika former av fordon efter kundens önskemål. Ett roligt jobb, man fick jobba lösningsorienterat och vara kreativ för att kunna uppnå kundernas önskemål.
Helt okej betalt, i stort sett alltid mycket att göra, bara 15 minuter hemifrån, bra arbetstider, ett stabilt jobb helt enkelt.
Vill ni veta mer om verksamheten så titta gärna in på deras hemsida.

Så varför ville jag ändra min situation? Suget efter att ta ett nytt spår i yrkeslivet växte fram succesivt, dock fanns det en stor fråga att svara på. Vad vill jag göra istället? Ska jag studera eller bara söka andra jobb. Bestämde mig för att studera. Men det räcker liksom inte riktigt att börja studera på känslan att man vill göra något ”annat”. Så jag började fråga mig själv en del frågor för att söka svaret på huvudfrågan, vad vill jag jobba med?

Förstå frågan var, vad saknar jag i mitt nuvarande jobb? Där landade jag i stort sett alltid på två svar.
1. Jag saknar den personliga kontakten med människor. Visst, jag träffade lite kunder men kontakten med dom sköttes av ledningen så relationen skapades aldrig riktigt mellan mig och kunden.
2. Jag saknade också känslan att kunna utvecklas i mitt arbete. Absolut så blev man ju med åren duktigare och duktigare på sitt jobb och man blev en bättre hantverkare. Dock så fanns det inga utvecklingsmöjligheter i företaget. Det är ett mindre familjeföretag i en väldigt nischad bransch. Jag kunde liksom inte se mitt nästa steg inom företaget eller yrket. Jag hade kört fast.

Nästa fråga var, hur kan jag uppnå det jag saknar och vilken bransch ska jag sikta in mig på?
Den svåraste frågan! För jag kunde ju inte så mycket om andra branscher. Alla mina närmaste vänner är hantverkare. Byggare, murare, elektriker osv. Några sticker såklart ut men kände inte riktigt att jag lockades av deras yrke och kunde bolla mina tankar med dom. Jag landade med hjälp av Google i att jag vill skapa förutsättningar för upplevelser på något sätt. Gärna inom idrott var min första tanke. Evenemang, där har vi det. Sportevenemang! Alternativet jag hittade till slut passade mig bra, upplevelseindustrin och besöksnäringen.

Beslutet föll på Affärsutveckling inom besöksnäringen. En bra utbildning som gav mig tid under vägens gång att känna vilken del som lockade mig mest inom området. För jag visste ju inte så mycket om det på förhand, hur branschen fungerar. Jag ville inte heller gå en för ”smal” utbildning eftersom jag inte var helt säker vilket spår jag skulle välja. Detta skulle lägga en bra grund för mig. Så var det upp till mig att rikta in mig lite smalare under min praktik.

Frågorna jag ställde till mig själv tycker jag alla ska ställa sig med jämna mellanrum, vad saknar jag i min arbetsituation idag? Kan jag uppnå det där jag är nu eller behöver jag flytta på mig för att uppnå det?
Det är så lätt att åren bara går och man vänjer sig vid sin arbetssituation och sin lön som kommer in på kontot varje månad. Det är lätt att man tänker ”jag vet vad jag har men inte vad jag kan få”.
Våga chansa! Jag såg flera hinder för mitt val att studera. Kommer jag klara av att leva på CSN? Kan jag jobba extra, vart ska jag göra det i så fall? Hinner jag det? Behöver jag flytta? Men jag chansade! Tänkte att det löser sig, och det gjorde det. Har en underbar flickvän som stöttade mig till 100% vilket betydde mycket. Nästa gång är det hennes tur!

Det kanske låter lite fjantigt, men jag är jäkligt stolt över att jag tog steget. Visst, det är väl inget som förändrar världen. Men det förändrade min värld, jag började tänka annorlunda, lärde känna mig själv bättre. Träffade massa nya underbara människor. Jag råder verkligen alla att testa att studera som vuxen någon gång, det sätter sån härlig fart på tankeverksamheten och man hittar intresseområden i sig själv man inte visste fanns. Även om man nödvändigtvis inte kommer jobba exakt inom det man studerar så kommer man genom sina kunskaper och nya tankesätt att hitta inspiration i nya yrkesroller som man snubblar över på vägen. Jag är faktiskt rätt säker på att jag kommer att studera någon mer gång i framtiden, och vad spelar det för roll om jag är 40 eller 50 bast när suget infinner sig. Livet är långt och vill man något så ska man passa på. Vi lever i ett land med lyxen att kunna studera kostnadsfritt, dra nytta av det.
Ta chansen och hoppa på tåget så får man se vilken station man hoppar av på under resans gång. Testa vingarna!

Hoppas läsningen varit intressant och inspirerande trots att det blev lite långt. Bloggen kommer leva vidare och nästa vecka kommer ett nytt inlägg. Tacksam för feedback som sagt, både ris och ros. Kontaktar mig gör ni på mail, LinkedIN eller Facebook.

Gilla, dela, kommentera!

Tack!
// Praktikant-Kelly  

Bloggpremiär!

Nu börjar Praktikant-Kelly bli varm i kläderna. Så varm att han idag har levererat Projektcompaniets första blogg någonsin.
Det så är härligt med människor som vågar och vill pröva nytt!

Bloggen hittar ni via länken och som ni noterar i texten tar Kelly tacksamt emot era tips för att utveckla sin blogg.
Till Kellys första blogginlägg.

Trevlig läsning!

Blogg – I Huvudet på Praktikant-Kelly

 

Detta hade jag inte räknat med – att jag skall leverera en blogg på min praktik!

Hur tänker min handledare? Vad fyller man ett inlägg med? Hur börjar man? Vad avslutar man med?
Jag tar tacksamt emot kreativa återkopplingar och tips från dig som läser detta, alltför att hjälpa mig att skapa en blogg som blir till en bra och upplevelserik läsning för dig. Deal?
Kontaktar mig gör ni via kommentarerna eller på LinkedIn.

Låt oss börja.
Mitt namn är Kelly Relfsson och jag studerar Affärsutveckling inom besöksnäringen på Högskolecentrum Bohuslän i Uddevalla. Utbildningens syfte är att öka kompetensen inom besöksnäringen för destinationer, boendenanläggningar, attraktioner, evenemang och möten.
Under 14 veckor kommer jag och mina studiekamrater genomföra utbildningens  andra LIA-period, något som för oss alla är ett välkommet och inspirerande avbrott/tillskott.
LIA, tänker du? Lärande I Arbete, säger skolan. På ren svenska säger jag, praktik.

Min LIA kommer att göras på Projektcompaniet AB. Ett bolag jag lockades av för att det till stora delar verkar inom sponsring, evenemang, sport och föreningsliv. Områden jag definitivt kan tänka mig att jobba inom. Dessutom har jag en ådra i min kropp som slår extra mycket för föreningsliv och fotboll.

Kelly Relfsson, tänker du. Vad är det för jäkla namn?
Tusentals är antalet gånger jag fått bokstavera det. ”Sa du Kenny?”, ”Ursäkta, va det Kevin du hette?”, ”Jaså Kelly. Är inte det ett tjejnamn?”.
Ja, ni förstår grejen. Men jag trivs bra med att ha ett annorlunda namn och pratar gärna om det. Det är också ett enkelt och lättsamt ämne att inleda en mingelkonversation på, en liten icebreaker.
Efternamnet, det bokstaverar jag alltid från start numera. Det skapar minst oreda. Minns exempelvis den där gången i mellanstadiet när jag var anmäld till friidrotts-DM. Läraren missade att kryssa i att jag var en kille. Och arrangören anmälde mig till tjejklassen. Då blev det att chilla på läktaren med kompisarna den dagen istället för att delta. Inte så illa för mig. Det var jobbigare för läraren.

I kommande blogginlägg funderar jag på att berätta om hur det kommer sig att en 27-åring från Orust tar steget från fast lön och fast arbete med specialbyggnationer av fordon tillbaka till skolbänken. Jag vill också erbjuda ett resonemang kring föreningslivets och idrottens betydelse för ett samhälle.

Sedan kommer jag såklart också dela med mig av mina upplevelser från LIA’n på Projektcompaniet.
Hur låter det?

Tack för att du tog dig tid och läste mitt första inlägg om vad som händer i mitt huvud!
För att inte missa framtida inlägg eller nyheter från Projektcompaniet, följ på Facebook.

Som sagt, ge mig gärna feedback och ställ frågor. Det är bara roligt! Såklart också det där andra – gilla, dela och kommentera, men det kan ni väl redan?!

Vi syns och hörs!

// Praktikant-Kelly